Anhörigbehörighet, nätverkslaget och den rättsliga processen

När du har bekymmer kan det vara många runt dig som oroar sig för dig. Då kan det vara bra att träffas och prata. I Nätverkslaget kan vi hjälpa dig att samla de viktiga personerna i ditt liv och skapa bra samtal.

 

Om en medlem i din familj inte klarar att söka hjälp själv kan du som anhörig hjälpa till.

 

Innan vård- och omsorgsförvaltningen fattar beslut som rör en person gör vi en utredning.

Anhörigbehörighet

Den 1 juli 2017 började anhörigbehörighet gälla. Det innebär att du som anhörig har möjligheten att företräda en familjemedlem. Du kan exempelvis ansöka om bidrag, betala räkningar eller kontakta en biståndshandläggare för att ansöka om hjälp och stöd för din närstående. Det innebär inte att du köpa eller sälja fastigheter eller bostadsrätter, köpa aktier, ge gåvor eller processa i domstol åt din närstående.

Vem är anhörig?

Som nära anhörig räknas i tur och ordning, enligt föräldrabalkens kapitel 17, paragraf 2:

  • Make/maka eller sambo
  • Barn
  • Barnbarn
  • Föräldrar
  • Syskon
  • Syskonbarn

Finns det två eller fler barn som vill företräda sin förälder måste samtliga vara överens. Om du inte vill eller kan företräda din närstående går behörigheten vidare till nästa anhöriga enligt turordningen.

Finns det en god man, förvaltare eller en framtidsfullmakt sedan tidigare gäller inte anhörigbehörigheten.

Är någon anhörig under 18 år eller har någon form av ställföreträdare, räknas den bort från turordningen och får därmed inte företräda sin närstående.

Du som anhörig bör alltid handla på det sätt som du tror att din närstående skulle velat ha det. Du bör också informera hen om att du tänker använda dig av behörigheten.

Framtids­fullmakt

En framtidsfullmakt är ett frivilligt uppdrag där du själv har möjlighet att bestämma i förväg vem som ska företräda dig i framtiden om du inte skulle ha möjlighet att göra det själv.

Framtidsfullmakten har samma formkrav som ett testamente, vilket innebär att du måste förstå vad du gör när du skriver på fullmakten. Den ska vara skriftlig, underskriven och bevittnad av två personer. Fullmakten är en privat överenskommelse och innebär att överförmyndarförvaltningen varken har synpunkter eller blanketter i detta ändamål.

I framtidsfullmakten ska det framgå:

  • att det är en framtidsfullmakt
  • vem som är fullmaktshavare, det vill säga vem som ska företräda dig
  • och i vilken omfattning den gäller samt eventuella villkor.

Den person som är fullmaktshavare ska vara lojal mot dig och samråda med dig. Hen måste inte redovisa uppdragen för någon myndighet, men du kan utse en person som kan granska uppdragen. Granskaren och kommunens överförmyndare har rätt att begära ut uppdragen fullmaktshavaren har.

Nätverkslaget

Om Nätverkslaget

Om du har bekymmer kan det vara många som oroar sig för dig. Då kan det vara bra att träffas. I Nätverkslaget hjälper vi dig att bjuda in de viktiga personerna i ditt liv till ett möte för att skapa bra samtal. Det kan vara familjen, arbetskamrater, skolkamrater, vänner, grannar, lärare och andra professionella.

Syftet kan vara att:

  • förbättra samarbetet
  • dela information, idéer och tankar
  • klargöra roller i fortsatt gemensam planering
  • öppna upp för förändring

Det kan vi hjälpa dig med

Vi kan hjälpa dig när:

  • du har bekymmer och det är många som oroar sig, bryr sig om eller har idéer om olika lösningar,
  • det finns flera synsätt på bekymret,
  • du behöver stöd att samla viktiga personer från ditt privata och/eller professionella nätverk att samtala under lugna former med samtalsledare.

Så går det till

  • När du vill ha vår hjälp börjar vi med en träff med bara dig där vi pratar om syftet med nätverksmötet och vilka du vill bjuda in.
  • Vi kallar personerna du vill bjuda in och ordnar med lokal.
  • Mötet hålls i en strukturerad form och leds av två fristående ledare från Nätverkslaget. Ledarna har utbildning och erfarenhet av att leda nätverksmöten.
  • Vid mötet finns det tid för att alla ska hinna berätta och lyssna på varandra. En fikapaus är också inplanerad.
  • Allt är kostnadsfritt och vi har tystnadsplikt.

Kontakta oss

Om du har frågor eller vill boka en tid med oss är du välkommen att kontakta vår samordnare.

Siv Bergström

Telefonnummer: 0171-62 71 70

E-post: siv.bergstrom@enkoping.se

Den rättsliga processen

Om en person inte är nöjd med beslutet som vård- och omsorgsförvaltningen fattar finns möjlighet att överklaga. Även förvaltningen kan överklaga beslut när vi behöver stöd av lagen i ett nytt ärende.

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för att fatta beslut om ansökningar enligt socialtjänstlagen (SoL), exempelvis om hemtjänst, boendestöd och särskilt boende för äldre, samt för ansökningar om lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Alla ansökningar om insatser med stöd från SoL och LSS kräver enligt lag en utredning och ett beslut från kommunen. Var och en av oss kan inte själv bestämma vilken hjälp vi ska ha. Det gäller både socialtjänsten och hälso- och sjukvård.

Utredning med underlag

När en person ansöker om stöd och hjälp görs en utredning mot den lagstiftning som är aktuell. När vi gör en utredning om en persons funktionsnedsättningar eller sjukdomar består utredningen för det mesta av flera underlag från exempelvis läkare, psykolog eller skola.

Det kan vara bra att känna till att en läkare inte har rätt att bestämma vem som har rätt till kommunens stöd och hjälp ­– lika lite som en handläggare i kommunen kan besluta om vilken behandling en person ska få av hälso- och sjukvården.

Politikerna är folkvalda representanter för medborgare i kommunen och saknar som regel expertkunskap, de är alltså vad man kallar lekmän. Expertkunskap ansvarar vård- och omsorgsförvaltningen för. Förvaltningens olika tjänstemän fattar beslut på delegation från vård- och omsorgsnämnden. Myndighetsutövning, det vill säga att endast vissa tjänstemän har rätt att fatta beslut, är en del i svensk lagstiftning.

Överklagan till Förvaltnings­rätten

Om ett beslut som fattats enligt SoL eller LSS går en enskild person emot kan beslutet överklagas till Förvaltningsrätten. Förvaltningsrättens sammansättning kan variera något beroende på vilken typ av mål som ska behandlas. I de flesta fall är det en juristdomare och tre nämndemän som tillsammans avgör målet. Nämndemännen är lekmän, det vill säga inte juridiskt utbildade utan har andra yrken. De är politiskt valda representanter för befolkningen och utses av landstingsfullmäktige. De medverkar i den dömande verksamheten och utses på fyra år i taget.

Överklagan till Kammarrätten

När Förvaltningsrätten fattar beslut kan även detta överklagas av antingen vård- och omsorgsnämnden eller den sökande. Överklagandet avgörs då hos nästa instans, Kammarrätten. Där sitter som regel fler sakkunniga och de har ett större upptagningsområde. När ett överklagande kommer avgör de om det finns skäl att ta upp det till prövning. För att de ska göra det krävs något av följande skäl; att beslutet i Förvaltningsrätten är uppenbart felaktigt eller att det finns skäl att få ett prejudikat. Med prejudikat menas att frågan är så svår att det juridiskt behöver utredas vidare så att det kan ge vägledning för beslutsfattarna att göra rätt i fortsättningen.

Överklagan till Högsta förvaltnings­domstolen

Även Kammarrättens beslut kan överklagas. Det görs till Högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen prövar avgöranden som överklagas från någon av de fyra kammarrätterna i landet. Högsta förvaltningsdomstolens viktigaste uppgift är att genom sina avgöranden i konkreta mål skapa prejudikat, som kan vara till ledning för domstolar och andra som har att tillämpa gällande rätt.

Varför överklagar kommunen?

Varför väljer då kommunen ibland att överklaga ett beslut som fattats av domstolen? Kort sagt för att få vägledning. Antingen kan detta komma sig av att frågeställningen i ärendet är ny eller att det redan finns ett liknade ärende som fattats av en annan domstol med en annan utgång. De lagar som här avses är lika i hela Sverige, tillämpningen ska ju då också vara likvärdig i ett rättssäkert samhälle.

Tyvärr är det så att överklagningsprocess enbart är möjlig i ett enskilt ärende, vilket innebär att individer alltid berörs. Det är beklagligt då en person kan få vänta länge på besked, men det finns tyvärr ingen annan väg att gå om man vill ha vägledning i en hantering. Ibland kan andra beslut enligt annan lagstiftning fattas under väntetiden för att underlätta situationen för individen.