Hällristningar i Enköping
Enköping är en av Sveriges första städer. Här finns det massor av spännande historia att ta del av.
Foto: Thomas Henrikson
Hällristningar – upptäck kulturarvet
Enköpings kommun har ett av Sveriges största hällristningsområden inom sina gränser. När bilderna knackades in i hällarna för ungefär 3000 år sedan, stod vattennivån cirka 20 meter högre än idag. Landskapet liknade dagens skärgård.
Hällristningar är symboler och avbildningar på berghällar eller lösa klippblock. Trots namnet har figurerna inte ristats, utan knackats eller huggits in med hjälp av en stenhammare av någon hård bergart, som diabas eller kvartsit. Bilderna ger oss inblickar i det forntida samhället – ibland är de lätta att tolka, ibland oförståeliga, men de är alltid djupt fascinerande.
Ristningarna i Boglösa gjordes under den stora hällristningsperioden på bronsåldern (1800–500 år före Kristus) när människorna hade blivit bofasta bönder. Skepp, cirkelfigurer, människor och tamdjur är vanliga motiv. Små, runda, urknackade fördjupningar i berget, kallade skålgropar eller älvkvarnar, förekommer rikligt. En del är imålade med röd färg och relativt tydliga. Bäst syns ristningarna på morgonen eller kvällen när solen står lågt och bilderna framträder som skuggfigurer.
Foto: Thomas Henrikson
Bronsålderns religiösa värld är i stort sett okänd för oss, men forskarna tror att soldyrkan och fruktbarhetskult var viktiga inslag. Kanske var de smyckade hällarna samlingspunkter där man utförde olika ceremonier. Religionen spelade en dominerande roll i människornas liv, de flesta föremål och lämningar vi finner från bronsåldern förefaller att ha funktioner och innebörder som inte enbart är vardagliga. Skålgroparna har använts i folktron och skrock långt fram i tiden. I groparna lades mynt och småsaker som offergåvor till älvor och andra väsen. Älvkvarnarna smordes med fett under speciella hemlighetsfulla ceremonier för att driva olika sjukdomar på flykten. Så sent som på 1920-talet såg en präst i Veckholm älvkvarnar som glänste av fett och ister och fick höra berättelser om kloka gummor som i hemlighet smög iväg till hällarna. Själv fick han inte vara med, sånt ville folk inte avslöja för prästen.
Hemsta hagar
Har du svårt att välja mellan natur och kultur? Besök då Hemsta och slå två flugor i en smäll – här ligger nämligen en av Upplands mest figurrika hällristningar mitt i ett lättillgängligt naturreservat. Ett perfekt ställe för en fikapaus eller picknick! Hemsta naturreservat präglas av ett ålderdomligt öppet beteslandskap med glest träd- och buskbevuxna hagmarker och insprängda gamla åkrar. Berghällarna som slipats släta av forna tiders vatten täcks i många fall av fantasieggande bilder från bronsålderns värld. Alla är inte imålade och kan därför vara lite svåra att upptäcka.
De öppna torrängarna är mycket intressanta för den botanikintresserade. Blommorna visar att människor brukat marken under lång tid. Karakteristiska betesmarksväxter som solvända, mandelblom, backsippa och backtimjan växer här. För att bevara torrängsfloran betas marken av får och kor. En bit in i reservatet ligger Hemstahällen, Upplands största hällristningsyta med närmare 500 figurer. Här syns bland annat 200 skeppsbilder, men även djur- och människofigurer, ringkors, fotsulor och skålgropar.
Boglösa bronsålderslandskap, natur- och kulturstig
Från informationsplatsen i Hemsta utgår en natur- och kulturstig, som samtidigt är en avstickare av Upplandsleden. Stigen leder dig genom öppna hagmarker med betande djur, en gammal by och lite skog. Skyltar berättar om natur och kultur längs vägen. Stigen går förbi Stora Rickebyhällen och avslutas vid hällristningarna i Övre Rickeby